Linar en Mith'Arwen

Aloha! Det är så frustrerande det här med sömnen och svårigheter med att somna respektive vakna. Jag har sömntabletter på recept - Atarax - men grejen är att de håller i 12 timmar a.k.a jag somnar men jag vaknar inte förrän det har gått minst den tiden. Oavsett hur trött jag var till att börja med. Inte direkt praktiskt till skolan, eller hur? Nej, precis så därför tar jag dem endast på helgen. Detta leder till, naturligtvis, att jag somnar inte under veckan får därför bara några timmars sömn och tar igen det med 14-16 timmar varje natt på helgen. Ett bra system när det fungerar.

Nyckelordet är självfallet fungerar. För att likt mina insomningsvårigheter som går i perioder gör också mina svårigheter att vakna. I två veckor nu har det varit stört omöjligt för mig att vakna. Jag har missat spanskan respektive kemin en gång och kommit för sent så många gånger att det har blivit ett internt skämt i klassen att jag alltid kommer för sent.

Idag... var ingen skillnad. Moderskapet panikväckte mig 8.55. Now, bussarna går varje heltimme och är framme i Karlstad varje hel och halv. Men snabbussarna ligger längre bort och jag får astmaanfall när jag försöker gå dit nu på vintern. Då kvarstår 801:orna som tar en timme. Idag blev då utfallet jag skulle blivit tvungen att åka med 10:00-bussen och vara framme 11.20 - om man räknar med stadsbussen till skolan. Biologin är mellan 11.00-12.40 och är självklart min sista lektionen för dagen.

Resultatet? Jag blev hemma. Sjukt frustrerande med tanke på min bakgrund. Påminnelsen jag får varje dag jag är hemma eller varje enstaka lektion jag missar är inte trevlig. Det sista jag vill är att säga att jag hatar situationen men jag ogillar den verkligen skarpt. En lärares erbjudande att gå till specialpedagogen låter väldigt lockande för tillfället. Såpass lockande att jag ska nog slänga iväg ett mejl och be om en tid. Detta fungerar inte längden.

PEACE OUT!