Linar en Mith'Arwen

Here we go again... Kommer ni ihåg mitt förra inlägg? Are we human, or are we dancer? Just nu, just precis nu, känner jag mig i samma bittersöta, lugna och ljuva lycka som inte går att förklaras med ord. På sätt och vis lite skrämmande, men efter dessa år jag haft av svarta tankar är det väl välkommet att må detta vis, där glädjen ej kan förklaras. Så varför ens försöka?

Jag önskar alla er som läser samma lycka. Nu... nu ska jag bara andas och försjunka mig i vad jag känner.